Talking is mental walking

Charlie Chaplin pelkäsi koko elämänsä koska kukaan ei viitsinyt ymmärtää, oli helpompaa nauraa. Kyse on vakavasta asiasta, missä tekniikka pakottaa kulttuurit nöyrtymään johonkin joka ei ole ihmisyydelle milloinkaan oikein. Zizek on minusta ottanut mallia? Ehkä hänet on ns. luotu? Ehkä ei ollut Zizekiä ennenkuin minä aloitin? Kuten Naomi Kleinkin - ovat piilaakson tuotteita koska me tuotamme ja he rahastavat? * aito ei kopioi ketään *

Wednesday, September 06, 2006

Thirdness

Jag lovar på hedersord; när jag inte behöver stå i ständig defens så blir
det ett jättekliv upp i den nivån, från källaren till tornet!

Men -

på ett villkor: att du står kvar. Är. Jag är hela tiden Becoming
och det är jättejobbigt, även om det föds med rasande fart. Det
är ändå inte så det skall vara, den uppskruvade formen av energi
måste vara en blockad i systemet eller egentligen en för stor öppning.

1 Comments:

Anonymous Anonymous said...

Öfver slaget vid Waterloo

Upp, Hjeltar! den heliga kampen att strida,
Att döpa den syndiga jorden i blod! *
I bojor Lutetia åter må quida
Och grumla med gråt sin kristallblanka flod.
Vittorias hjelte till segern Er kallar.
En hämnande Gud,
Han glimmar i slagtningens hotande skrud.
Se, blodfanan svallar!
Hör, dödens basun med forskräckande ljud
Kring rymderna skallar!

Och mordängeln sväfvar från himmelen neder
Med glödande kinder och sväfvande hår.
Kring Galliens slätter sig dödstystnad breder
Och blek som en vålnad Förtryckaren står.
I spetsen for Brittiska kämparnes leder,
Med flammande svärdet, se härjaren går
Och ljungar och slår.

Fåfängt mot Wellington åskorna ryta.
Mäktigt i stormen skallar hans röst
Och slaktningens vågor mot Hjeltens bröst
Som hafvets mot hällen sig dånande bryta.
Europa, o Hjelte! sitt offer Dig bringar
Albion nämner med stolthet ditt namn
Och Sonen af Fingal i skyarnes famn
Ättlingens ära på eldsharpan klingar.

Snart åskorna tiga,
Gulltiden kröner jordens hopp
Och rökelser stiga
Tacksamt mot Gudarnes boning opp.
Gyllene skördar vaggas af vinden,
Hjordarne leka i ostörd fred,
Och Oskulden sväfvar från himmelen ned,
Med liljor i håret och rosor på kinden.

1815.Stagnelius

* Allusion till Napoleons verkliga eller föregifna yttrande: "Verlden måste döpas i blod för att försona sina synder."

2:09 PM  

Post a Comment

<< Home